Studien är utförd på fyra olika skolor med vitt skilda elevgrupper och visar att oberoende av elevernas prestationsnivå och skolornas karaktär återkommer just svårigheterna att länka kemins teori med de praktiska observationerna i klassrummet. Två viktiga slutsatser lyfts fram: 

• Kemins språkbruk: För att elever ska kunna göra kemi begripligt genom att koppla fenomen och teori är det nödvändigt att de förstår och använder kemins språk korrekt. Det finns ett starkt samband mellan elevers språk och deras prestationsnivå. Detta är speciellt tydligt för elever som talar ett annat språk än skolspråket hemma. Denna elevgrupp har det generellt svårare att göra kemi begripligt i klassrummet.
   
• Ytligt lärande: Ytlig inlärning är ett hinder för att förstå kemi, oavsett språklig nivå. Det är inte tillräckligt att bara skrapa på ytan – det krävs en djupare förståelse. Tecken på ytligt lärande fanns hos en stor andel elever, trots att lärarna gav stöttning i klassrumment till just elevers reflektion och koppling mellan teori och fenomen.

Yva Hamnell-Pamment, som själv har erfarenhet av att undervisa både på universitets- och gymnasienivå, kommenterar resultatet: "Jag blev överraskad över hur svårt det var för eleverna i studien att använda koppla kemins teorier till fenomen på ett strukturerat sätt. En stor andel elever i studien var högpresterande på A- eller B-nivå och undervisades av duktiga lärare, men det var ändå svårt för dem. Jag tror vi behöver tänka mer runt hur vi lär ut det naturvetenskapliga tankesättet i kemiundervisningen.”

Ylva Hamnell-Pamment försvarar sin avhandling fredag den 27 oktober, klockan 13.15 på LUX i sal C 121 Helgonavägen 3 i Lund.

För intervju om avhandlingen, kontakta Ylva Hamnell-Pamment.